Anorexia - en hemsk sjukdom

Jag läste en blogg precis som en tjej som har anorexia skriver..
Fyfan vad hemskt det är när man läser det, det hugger till i hjärtat på en!
Det hon skriver är ofattbart, jag kan verkligen inte fatta hur man kan vilja sträva efter att se ut som ett skelett?
Jag är inte nöjd med mitt utseende, jag skulle gärna vilja vara lite smalare.
Men jag kan inte fatta att man svälter sig själv och på den vägen må så psykiskt dåligt.
Anorexia är en sjukdom man inte kan bestämma över men man föds väl inte med sjukdomen? Det måste ju vara media som påverkar. Det är sjukt att det får finnas modeller som väger under 40 kg (och herregud 40 kg är ju sjukt lite det med!?) på catwalken eller som ansikte utåt eftersom så pass många unga tjejer, och killar för den delen också, blir påverkade. De vill också se ut som dem för de tycker att det är snyggt, och på det sättet börjar det nog. Usch det är ju så otroligt hemskt!
Jag vet inte vad jag ska säga, finner inga ord.
Jag kollade också lite igenom kommentarerna hon har fått och då är det tjejer som också lider av t.ex. bullimi eller anorexia som skriver att hon är så duktig, att hon ska kämpa för att gå ner i vikt och frågar efter metoder för att gå ner i vikt.
Det blir ju så fel, visst vem som helst ska ju få ha en blogg och skriva om vad de vill det är ett fritt land, men på det sättet så uppmuntras både tjejen som skriver och de som läser att gå ner sjukt mycket i vikt..
Hennes strävansvikt är 35 kg, fatta hur lite det är! Och det hemska är att de som lägger in sig på behandlingshem får oftast inte hjälp utan fortsätter som vanligt när de kommer hem igen.
Jag har för mig att jag såg ett program där det handlade om anorexia och då låg det flera tjejer i samma rum.
Och de hjälpte ju varandra med att fuska och berättad olika knep för att gå ner i vikt. Så det hjälpte inte något alls, sen så finns det ju också dem som har styrkan att ta sig ur sjukdomen.
Man måste äta så är det bara! Om man vill gå ner i vikt ska man fortsätta äta som man gjort tidigare men kanske utesluta socker och annat onödigt fett, men man ska också kanske ha en dag i veckan då man får äta osunt. Sen så måste man ju träna också, och om man aldrig har tränat innan så kan man inte börja träna 5 timmar varje dag för det är kroppen inte van vid. Utan man ska gå sakta men säkert fram. Sen så tycker jag inte att man ska gå ner i vikt om man inte väger osunt mycket. Man ska vara stolt över sig själv för den man är. Enkelt för mig att säga eller hur? Men det är ju verkligen så, en dag kommer ni och även jag att fatta det. För ännu är vi ju bara dumma tonåringar..
Nej nu vet jag verkligen inte vad jag vill få fram genom det här inlägget, men det var väl att jag blev så påverkad av att jag läste den där tjejens blogg. Nu ska jag sluta babbla på.
PUSS PÅ ER, EMILIA.



Kommentarer

Kommentera gärna en söt kommentar här:

Namn:
Stammis?

E-postadress: (bara Emilia och Ida ser den)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback