Tänk när man var liten, då fanns det inga bekymmer alls..

Det gick jättebra att vara barnvakt igår. Mötte Lina vid dagiset och hämtade Engla och sen åkte Lina tillbaka till jobbet och jag och Engla började gå hemåt. Det tog ett bra tag innan vi kom fram eftersom vi var ju tvugna att stanna ett antal gånger och titta på bilar, hus, hundar osv. Men tillslut kom vi faktiskt fram och kvällen fortsatte med massa bus, lek i lekparken, tacos, lek med lera och bilar, barnprogram, pippi långstrump och bä bä vita lamm, glass med chokladsås, kullerbyttor i sängen och IDOL såklart. Barn är som små rumpnissar, varfördåda varfördåda? Ett exempel på hur kvällens samtalsämnen lät:

Engla: Varför har jag inga skor?
Jag: För att du har gummistövlar.
Engla: Varför har jag gummistövlar?
Jag: För att det är blött ute.
Engla: Varför är det blött ute?
Jag: För att det har regnat ute.
Engla: Varför har det regnat ute?
Jag: Jo det gör det ibland.
Engla: Varför gör det de ibland?
Jag: Ehm ehm ehm.. jaajaadu, det vet jag inte.
Engla: Varför vet du inte?
...

UPDATE: juste glömde nästan att berätta om tanterna i hissen! När vi skulle åka hissen upp åkte vi med två tanter som tittade lite oroligt på mig och Engla och tillslut sa den ena "Nejmen oj, vilken lite mamma du har hehe.." Sen såg dom lite lättade ut när jag berättade att jag bara var barnvakt. Ångrar att jag inte sa att jag var hennes mamma, vaddå att bli mamma när man är 13 är väl helt perfekt..inte? Eller kanske var tur att jag var ärlig, annars kanske tanterna hade fått hjärtattack eller liknande.